innebandysm

Förste personen jag pratar framtid med kommer tyvärr med ett tråkigt besked, "Jag slutar nog nästa år".

Personen jag pratar om är en person som har haft en utvecklingskurva under säsongen som pekat rakt upp och han har alla möjligheter i världen att bli en duktig innebandyspelare, killen heter Petter Andersson och var Västerbottens fysfenomen under SM. Petter är en barndomsvän till mig som har fått smaka på många tunnlar när jag och Petter lirade innebandy i våra blöjor på luvans arena(vårt dagis hette luvan) och efter många tårar och mycket skrik kunde Petter utvecklas till en duktig försvare som alltid har varit bra tränat fysiskt.

Varför väljer du att kanske lägga klubban på hyllan?
- Har velat sluta och satsa på fotboll sen jag var 14 år, men det har alltid kommit något som gjort att jag ville fortsätta med innebandyn. Några exempel är p15, spela med mina förebilder på Kragvägen och nu p17. Nu när det är gjort kan jag dra mig tillbaka med flaggan i topp så att säga.

Jag talar med störst sannolikhet inte bara för mig själv när jag säger att det är en stor besvikelse att se en talang sluta i en sådan tidig ålder som Petter. Skulle Petter fortsätta utvecklas som han har gjort den senaste tiden, kan jag med säkerhet säga att han åtminstone spelar i Allsvenskan om några säsonger. Spelare som Petter är sällsynta, alla lag vill ha sådana spelare, men det är få spelare som är kapabel till att vara en riktig köttbit i sarghörnen. Jag önskar i alla fall all lycka för Petter och hoppas han får en lyckad karriär inom fotbollen istället.


Petter Andersson

MVH
Adam Andersson

Vart ska jag börja? Just nu känner jag mig helt tom, jag lider verkligen med killarna. Efter en ofattbar frammarsch genom gruppspelet ska de oturligt nog möta ett lag som Västerbotten haft svårt mot länge. Jag vet med egna erfarenheter att Värmland är svårslagna(åkte ut mot dem med 91/92 och förlorade mot dem i gruppen med 92/93). Årets Västerbotten såg såpass starka ut att jag inte kunde tänka mig en förlust i dagens match.

Med tanke på att jag har kollat på innebandy tills min rumpa blev blå, kan jag säga att Västerbotten tillsammans med Värmland är dem lag som imponerat mest på mig. Att Hälsingland, eller kanske jag ska säga Jakob/Borg/Jansson IF, gick in och vann mot Värmland är helt jäkla obegripligt. Hade Västerbotten ställts mot ett lag som bara består av tre spelare skulle de vinna med bravur. Tyvärr är idrotten sådan, att ibland får de sämre lagen gå längre i en turnering istället för dem duktiga. Vitryssland vann mot Sverige i ishockey, Södermanland går längre än Västerbotten i årets upplaga av distriktslag-SM. Frustrationen är hög när man ser ett lag som Västerbotten vann enkelt mot, går in och vinner sin kvartsfinal med överlägsna siffror. Självklart kan jag inte skylla på Hälsingland eller Södermanland över Västerbottens förlust, men jag skulle kunna satsa halva mitt hus på att Västerbotten skulle slå Hälsingland med förbundna ögon om de skulle mötas i en kvartsfinal.

Om man ska summera matchen lite enkelt kan jag börja med att säga att siffrorna 6-10 ljuger lite om hur matchen såg ut. Lagen följdes åt målmässigt hela matchen, antingen tog Västerbotten ledningen med ett mål eller gjorde Värmland det. Anledningen varför Värmland vinner med fyra mål är för att Västerbotten plockar ut sin målvakt med några få minuter kvar av matchen. Hela laget kämpade på bra idag, men jag vill lyfta fram fyra spelare som har varit i särklass Västerbottens bästa spelare genom turneringen, och det är Pontus Ericsson, Albin Andersson, Fredrik Edholm och Filip Persson. Dem gör 9 poäng tillsammans i dagens match och under hela turneringen har Albin gjort 12 poäng, Pontus och Filip 10 poäng och Fredrik Edholm står för 9 poäng på de fyra matcher killarna spelade. Värmland var duktiga och dem förtjänade verkligen att vinna. Matchen kunde dock ha slutat hur som helst och jag tror inte någon av de 2000 personer som var på läktaren skulle kunna säga något annat.

Med en klump i halsen och en liten tår i ögat känns det tufft att erkänna för mig själv att tiden på den här bloggen börjar nå sitt slut. Jag kommer skriva om morgondagens semifinaler samt finalerna, men efter dem är jag skeptisk till en fortsättning. Även fast detta INTE är mitt sista inlägg vill jag tacka alla som läser min blogg, riktigt roligt när jag ser att det är många läsare på bloggen.

Matchen mellan Värmland och Hälsingland var tydligen den sjukaste drabbningen hittills, och självklart ligger jag och sover bort denna händelserika match. Hälsingland var tvungna att vinna mot favorittippade Värmland och många trodde att det var en omöjlig uppgift för Jakob Jonsson och CO. 14:32 in i 3e perioden gör Värmland 10-11 och matchen verkar vara över när Hälsinglands Viktor Jansson ådrar sig två minuter för hög klubba. MEN, då tar hemmalaget ut sin målvakt för att spela 5 mot 5 de resterande två minuterna. Otroligt nog vinner Hälsingland matchen och deras fixstjärna visade verkligen upp sig. Jag kan inte låta bli att tappa hakan när jag läser att Jakob Jonsson står för 6 mål och 3 assister i matchen. Detta resulterade i alla fall till att Hälsingland går vinnande ur gruppen och VÄRMLAND möter Västerbotten i kvartsfinal. En svår nöt att knäcka, men jag tror ändå att Västerbotten vinner matchen.

"Västerbotten kommer aldrig gå långt med det här laget. Har dem tur kommer de till kvartsfinal. Aldrig att Västerbotten kan göra samma bragd som fjolårets lag." Ja, så löd många kommentarer innan SM drog igång och jag måste erkänna att jag aldrig i min vildaste fantasi skulle kunna tro att Västerbotten skulle spela så bra som de har gjort dem senaste tre matcherna.

Gruppfinalen mot Södermanland trodde jag personligen skulle bli otroligt tuff, just för att Södermanland visat framfötterna från tidigare matcher. Inledningen var jämn, men det var ännu en gång Västerbotten som styrde matchen. Efter några minuter fick vi njuta av lagets sämsta mållåt "I en rosa helikopter", då Albin Andersson nätade snyggt genom en backhandknack. Efter målet visade Västerbotten ingen nåd och en ledning med 3-0 var välförtjänt. Med en kämparglöd utöver det vanliga och ett briljant anfallsspel kunde Västerbotten gå vinnande med klara 6-2 och därmed obesegrade genom gruppen. Fortsätter Västerbotten spela som de har gjort under dessa tre matcher kan de räkna med en final inom kort. 

Västerbotten - Dalarna

Jaha, då var det dags. Den årliga turneringen som alltid lockar till sig många tittare ska nu äntligen dra igång. Det känns extra roligt att evenemanget för första gången ska hållas i innebandyns huvudstad, Umeå. Nu vet jag inte detta med säkerhet, men jag gissar att David Lundberg(en av dem som ansvarar för evenemanget) jobbar häcken av dig för att få ett lyckat SM-slutspel. David, som för övrigt kanske är mest innebandy i stan, har gett oss idrottselever ledigt från innebandy i två veckor, vilket uppskattas otroligt mycket.

Med tanke på att jag spenderar stora delar av dygnet framför datorn och varvar facebook dagligen, har jag uppmärksammat killarnas laddning via statusuppdateringar och så vidare. Jag förstår dem verkligen, att spela ett SM är det få som får göra och när tillfället ges ska man absolut vara laddad till 1000. Personen som är mest laddad är, tro det eller ej, Johan Eriksson(tränaren). Killen började räkna timmar till nedsläpp redan igår, "‎48 timmar till matchstart! Västerbotten - Dalarna SDF-SM 2011" och självklart går assisterande tränaren Mikael Thunberg in och gillar. En klockren grej som jag bara var tvungen att skriva ner.

Nog om innebandytokiga David Lundberg och livet på facebook, nu är det dags att snacka lite om matchen. Rubriken lyder "Mer än bara en match" och med det menar jag att matchen mot Dalarna kommer vara så mycket mer än bara en vanlig match. Första matchen är alltid speciell, nerverna kommer spöka för många spelare, lagen vet inte vart de har varandra och framförallt är det efter första matchen som Västerbotten kan hamna i ett behagligt läge eller i en kritisk sits. Efter första matchen kan tränarna se om 5orna fungerade, eller om de måste göra en förändring. Ja, det är mycket som spelar in första matchen och jag hoppas verkligen att de går vinnande ur första matchen. Det skulle resultera till att spelarna kan spela mer avslappnat och förhoppningsvis komma upp till den nivå de besitter.

Jag vet inte mycket om Dalarna, men en sak är säker, det kommer bli en tuff match. Västerbotten går in i turneringen med två vinster och en förlust från träningskamperna. Vinsterna kom mot Västernorrland och Sandåkern, förlusten kom mot RIG. Värt att notera är att Västerbottens killar aldrig har lyckats vinna mot RIG i deras träningsmatcher innan SM.

Med pennan i högsta hugg kommer ni att finna mig bänkad i Gamliahallen imorgon!

MVH
Adam Andersson